Nu drar det ihop sig..

Nu är det verkligen nära, om lite drygt en vecka ska uppsatsen var inlämnad och mycket tid spenderas nu framför datorn för att lyckas knyta ihop säcken. Det är helt sjukt vad tiden har gått fort, att det snart har gått tre månader är galet, det känns som om vi kom för två veckor sedan. Det indikerar ju i alla fall att jag har trivts så pass bra här att tiden bara har flutit på. I fredags så åkte vi tre kadetter, jag Rohlén och vår rumänska kollega på utflykt till Waterloo tillsammans med en av lärarna här på skolan. De belgiska kadetterna studerar slaget vid Waterloo 1915 in i minsta detalj och måste kunna redogöra hela händelseförloppet. Slaget vid Waterloo är det sista i sitt slag, efter kom första världskriget med nya taktiker, vapen, industriella uppfinningar och så vidare och ändrade på krigföringskonceptet.

Slaget vid Waterloo skedde den 18 Juni 1915 och pågick i ca 12 timmar. På ena sidan stod fransmännen med Napoelon i spetsen och mot sig hade dem en allians av britter, holländare, preussare och ryssar. Belgarna som då tekniskt tillhörde Nederländerna var ytterst diplomatiska och slogs på båda sidor. Napoleon hade tidigare tagit den franska tronen och avsatt Ludvig XVIII och såg nu sin chans att vidga sitt territorium. De andra vapenmakterna rustade ner och var utspridda så Napoleon visste att han var tvungen att attackera innan de hade möjlighet att mobilisera och därmed få numerärt överläge.

Genomgång av Napoelons strategi och taktik

Utsikt över slagfältet  från den franska sidan

Fransmännens taktiska högkvarter

Utsikt från den franska sidan, de allierade stod på linje ungefär i höjd med hustet som syns på bilden.

                                     
Napoleon var en stor strateg men Wellington, befälhavaren över den allierade armén, var en betydligt bättre taktiker. De hade även fördelen i att behöva försvara sin position vilket gjorde att de kunde vänta tills fransmännen attackerade. Landskapet är inte så platt som det verkar utan är uppbyggt av små kullar. Bakom en sådan höjd stod de allierade och väntade på att fransmännen skulle korsa krönet och där bekämpa dem. Napoleons strategi var att dela Welligntons trupper från Bluchers (vilka de hade besegrat tidigare och de antogs dra tillbaka i reträtt mot Tyskland). Napoleon visste att Blucher mycket väl kunde återvända till slagfältet och fylla på de allierades styrkor och underströk därför vikten av att snabbt attackera och dela trupperna från varandra. Napoleon skickade sin bror ut på flanken för en skenmanöver medan han själv ledde trupperna i huvudanfallet. Det blev dock inte som Napoleon hade tänkt och han besegrades av Wellingtons armé och därmed slutade Napoleons glansdagar.

Slagfältet sett från det franska kavalleriets sida. Kullen, byggd som ett monument till den holländska prins som stupade under slaget, fanns inte 1915.

Genomgång av Wellingtons taktik

Slagfältet set från de allierades sida

Här kan man utröna det kulliga landskapet

Vi besökte gården där Napoleons bror var ansvarig för skenmanöver, idag var det endast vi och några belgian-blues på platsen då den håller på att rustas upp inför nästa års hundraårs jubileum av slaget. 

Det fantastiska med en sådan här resa är att man får vara på plats och se hur slagfältet såg ut, det ger en större förståelse för de taktiska beslut som fattas, även om krigföringsmetoden är utdaterad. Belgien har en fantastisk tillgång till slagfält eftersom de har varit inblandade, utöver Waterloo, både första och andra världskriget. Tyvärr är belgarna inte särskilt stolta över sin historia och de flesta slagfält, både Waterloo och Ypres är sådan exempel, lever på brittiska turister och det är oftast britter som betalar för återupprustning och skötsel av dessa platser. Lite synd tycker jag personligen då det finns mycket att lära av att besöka dessa platser, militär eller inte.

Apropå något helt annat så hade vi den belgiska kungen på besök, eller ja alltså inte vi personligen utan han besökte Royal Military Academy. Kungen besöker skolan en gång varje år för att kadetterna någon gång under sin skoltid ska få möjlighet att se kungen samt att kungen har själv studerat här och har därför en personlig anknytning till skolan. Det var stor ceremoni på paradplan, och även om vi inte var delaktiga i ceremonin så hittade vi en perfekt utsiktsplats från damernas toalettfönster. Efter att ha väntat i ca en och en halv timme så rullade äntligen de svarta personbilarna in och kungen tog ett varv runt plan, stannade framför den belgiska flaggan och gjorde honnör medan bandet spelade den belgiska nationalsången. Det var mycket spännande. Tydligen tog han ett varv runt på skolan och kadetterna visade upp olika sportaktiviteter och han besökte klassrum. Oss besökte han dock inte, rätt skönt då vi kunde jobba på oberörda av det celebra besöket.

I väntan på kungen